Formatguiden

 

Papper

Kuvert

Lampguiden

Filmduk

 

 

Papper

 

Grundformat för papper är A0 med sidmåtten 841x1189 mm och ytan 1 kvadratmeter. A1-A7 erhålls genom halvering av närmast större format parallellt med kortsidan. Siffran 1-10anger hur många gånger grundformatet A0 ska skäras eller vikas för att ge ifrågavarande format.A4 210x297 mm, är det för affärsbrev och kontorsbruk vanligast förekommande formatet. 

För de vanligaste papperen kan du  klicka här  

Pappersformat

pappersformat_A4

 

 

Kuvert

 

Format för kuvert, påsar o.dyl. anges med bokstaven B, C eller E åtföljd av samma siffra, som för A-formaten. B-, C- eller E-format passar motsvarande A-format utan att detta behöver vikas .Huvudformatserien för kuvert är C. E-formaten används framför allt för fönsterkuvert men ävensom innerkuvert till C-kuvert. B-formatet är större än C och används som ytterkuvert till detta eller om man har större antal inlagor i A-format eller A-format inlagda i pärmar eller mappar. För de vanligaste kuverten kan du  klicka här 

Utöver dessa format, även kallade SIS-format, finns några hjälp- och kompletteringsformat, nämligen S5 185x255 mm, S4 250x330 mm och S65

 

kuvertformat

kuvertformat

A-serien

          

B-serien

               

C-serien

 

E-serien

 

Format

Storlek mm       

Format

Storlek mm            

Format

Storlek mm                       

Format

Storlek mm

A0

841x1189                   

B0

1000x1414

C0

917x1297

E0

879x1241

A1

594x841

B1

707x1000

C1

648x917

E1

620x879

A2

420x594

B2

500x707

C2

458x648

E2

440x620

A3

297x420

B3

353x500

C3

324x458

E3

310x440

A4

210x297

B4

250x353

C4

229x324

E4

220x312

A5

148x210

B5

176x250

C5

162x229

E5

155x220

A6

105x210

B6

125x176

C6

114x162

EX5

155x216

A65

105x148

B7

88x125

C7

81x114

E65

110x220

A7

74x105

B8

62x88

C8

57x81

E6

110x155

A8

52x74

 

 

 

 

E7

78x110

A9

37x52

 

 

 

 

 

 

A10

26x37

 

 

 

Lampguiden

 

Har du ofta ont i huvudet på sena eftermiddagen? Har du tänkt på att du kanske kan lösa detta med rätt skrivbordslampa?

 


lampguide3 

 

En lampa är inte bara en lampa

– det finns många typer av lampor med olika belysning. Valet av lampa kan i hög grad påverka din arbetsmiljö – både positivt och negativt.
Om du arbetar vid ett mycket stort skrivbord behöver du en bordslampa med stor ljusspridning och motsvarande kraftig ljuskälla.
Arbetar du vid en mindre arbetsplats med begränsad plats, t.ex. i en reception, vid en disk eller ett callcenter, bör du välja en bordslampa med mindre kraftig ljusstyrka och ljusspridning.
Till stora, moderna och kreativa kontor med mellanstora skrivbord är det naturliga valet en bordslampa där fokus inte bara ligger på funktionen, utan även på designen.

Har du mycket varierande arbetssituationer är flexibiliteten avgörande – en arbetslampa på fot är t.ex. betydligt mer flexibel än en lampa som sitter fast med bordsklämma.
Om datorn är ditt främsta arbetsområde, är en bordslampa med asymmetrisk ljusfördelning en fördel, eftersom ljuset fördelas jämnt i en sned vinkel och därmed reducerar obehagliga bländningar och reflektioner på datorskärmen.

Golvlampor är det perfekta alternativet till fastmonterade takarmaturer. Fristående golvlampor ger optimal mobilitet och flexibilitet, kräver ingen installation och kan anslutas direkt i vägguttaget. Golvlampan kan placeras precis där du behöver den, och den kan flyttas utan problem.

Öppna kontorslandskap med höj- och sänkbara bord ställer stora krav på bordslampor och deras placering, eftersom växlande bländning från oskärmade ljuskällor kan vara mycket irriterande för andra. Här är det lämpligt med en bordslampa med specialgaller som eliminerar obehaglig bländning Klicka här om du vill komma till våra lampor

 

lampguide1
 

 

Var ska bordslampan stå?

Lampor ger ljus, det säger nästan sig självt, men placeringen av lampan är minst lika viktig som kvaliteten på det ljus den utstrålar. Du bör placera din arbetslampa så att ljuset centreras där arbetet utförs, t.ex. vid skrivbordet eller datorn.
Reflektioner på datorskärmar och andra blanka ytor är både obehagliga och utmattande för dina ögon – placera lampans huvud ca 40 cm över bordsytan, mitt emot din "skrivhand" och ca 50 cm från skärmen, så att ljuset faller in från sidan, under ögonhöjd.

 

Ljusets betydelse

80 % av människans sinnesintryck kommer via ögonen – därför är korrekt arbetsbelysning viktig för ditt välbefinnande och din hälsa.
Takbelysning ger ljus i lokalen, men är sällan optimal som belysning för den enskilda arbetsplatsen, därför är bordslampor den perfekta källan till extra belysning på skrivbordet. Belysningen ska anpassas så att ljuset koncentreras kring huvudarbetsområdet och avtar utanför detta.

Bordslampor med reglerbar ljusstyrka ger de bästa möjligheterna till individuell anpassning av ljuset. Om du arbetar vid datorn behöver du t.ex. inte så hög ljusstyrka, eftersom datorskärmen är en ljuskälla i sig.
Ljusbehovet varierar med åldern, t.ex. behöver en 50-åring ca tre gånger så mycket ljus som en 20-åring.

 

lampguide2
 

Ljuskällor

Det finns fyra olika ljuskällor: halogenlampor, lågenergilysrör, vanliga glödlampor och LED-ljuskällor.

Varje ljuskälla har sina fördelar och nackdelar beroende på om du fokuserar på arbetsmiljön och trivseln eller på de totala driftkostnaderna.

 

Halogenlampor:

- Små, kompakta ljuskällor sätter lampans design i fokus.
- Ljusstyrkan är 25–35 % kraftigare än hos vanliga glödlampor. På så vis kan du spara energi utan att ge avkall på ljusstyrkan.
- Lyser med samma ljusstyrka under hela sin livslängd.
- Är utrustad med UV-blockerande kvartsglas som skyddar upplysta objekt.
- Relativt lång livslängd: upp till 4 000 timmar.
- Fördelar: relativt lågt inköpspris, kan dämpas
- Nackdelar: kraftig värmeutveckling

 

Lysrör (lågenergi):

- De kompakta lysrören fördelar ljuset väl pga. rörets längd (i genomsnitt 23 cm).
- Ger 6–8 gånger mer ljus per watt än vanliga glödlampor.
- Den höga ljusstyrkan och den låga värmeutvecklingen ger en mycket låg energiförbrukning och minskar därmed elräkningen.
- Lång livslängd: 8 000–10 000 timmar.
- Fördelar: lång livslängd, ekonomisk att använda
- Nackdelar: relativt hög inköpskostnad

 

Glödlampor:

- Ostabil ljuseffekt ju äldre och mer använd glödlampan är.
- Kort livslängd: ca 1 000 timmar
- Fördelar: lågt inköpspris, kan dämpas
- Nackdelar: inte särskilt ekonomisk att använda, kort livslängd

 

LED:

- Lång livslängd: 30 000 timmar.
- Mycket effektivare än vanliga glödlampor och halogenlampor.
- Låg energiförbrukning och därmed mindre elräkning.
- Fördelar: lång livslängd, ekonomisk att använda
- Nackdelar: relativt hög inköpskostnad

 

 

 

Filmduksguiden

 

För att göra en bra bild eller film rättvisa krävs en bra projektionsyta!

Här följer 4 enkla steg till rätt val av filmduk och dess respektive för- och nackdelar.

 

Steg 1 - Bestäm typ av projektionsduk

Manuell - rullduk, den vanligaste lösningen. 
+  Tar liten plats
+  Kan hållas dammfri när den ej används
+  Låg investering
-  Oförsiktigt handhavande ger stort slitage på mekanism och dukmaterial

 

Eldriven - rullduk, styrs via väggknapp eller fjärrkontroll.
+  Bekvämt
+  Skonsamt för dukmaterialet
+  Smidigt vid fast installation - bilden hamnar alltid rätt
-  Stor investering

 

 

Ramspänd - för permanenta lösningar där man har frekvent användning av duken.
+  Alltid slät yta
+  Smidigt vid fast installation - bilden hamnar alltid rätt
-  Tar plats på väggyta


Portabel - mobil lösning för olika rum eller platser.


Bakprojektion - där man väljer att ha projektorn bakom duken.
+  Ger hög kontrast och reflexionsgrad
+  Projektorn är ej synlig eller störande
-  Kräver utrymme bakom projiceringsytan

 

 

Steg 2 - Bestäm dukformat

För att nå bästa möjliga resultat rekommenderas att projektionsduken väljs utifrån vilken projektor som används.

De vanligaste formaten är: 1:1 för overheadprojektorer, 4:3 för data-/videoprojektorer, 16:9 för hembioprojektorer.

Där flera bildformat förekommer kan man använda 1:1 format för att täcka in alla behov. En elegantare lösning är att välja Varivision eldriven duk som har förinställda lägen för tre olika format (4:3, 16:9 och 1:2,35)

Svarta kanter förhöjer ofta resultatet av din projeicering. Det ger dessutom den högsta känslan i den projicerade bilden, då en naturlig avskärmning av bildytan är lättare för ögat att förnimma. 

 

1_1

 

4_3

 

 

16_9

Standardformat

Bredd = Höjd

Videoformat

Bredd = 1,33 x Höjd

Widescreenformat

Bredd = 1,78 x Höjd 

  

Steg 3 - Val av dukstorlek

Välj optimal storlek på duk baserat på lokalens utseende samt önskvärd projektionsyta.

Följande regler kan användas:
- Dukens höjd bör vara ca en sjättedel av avståndet mellan duken och bakre stolsraden.
- Avståndet mellan främre stolsraden och duken bör vara ca dubbelt så stort som höjden på duken.
- Lämplig höjd från golv till projektionsdukens underkant i Konferensmiljö =125cm och i Hemmabiomiljö min 90cm.

 

 

Steg 4 - Val av dukmaterial

 Varje material har sina egenskaper. Alla frontmaterial Svanströmsgruppen levererar har mörk, oftast svart baksida och tjocka material som eliminerar att ljuset går rakt igenom dukmaterialet. Ett tjockare material ger också en slätare yta. Vi väljer här att ta upp tre olika typer som täcker de flesta behov.

Matte white material ger bra reflektion och bra naturlig färgåtergivning samt en bra reflektionsvinkel. Matte-white kvalité passar för de allra flesta behov både för data, video och ohp. Gain: 1,0 Reflektionsvinkel 50º. All-round kvalité.

Da-Tex är en duk mycket lämplig för bakprojektion. Da-Tex ger bra färgåtergivning, bra kontrast och har en bra reflektionsvinkel. Gain: 1,8 Reflektionsvinkel: 30º.

High Contrast S för hemmabio-miljöer (mörka, nedsläckta lokaler) - en mycket bra projektionsduk med en ljusgrå yta som ger djup svärta, fylligare färger och högre kontrast jämfört med matte white. Dessutom en mycket bra reflexionsvinkel, inget ljusgenomsläpp. Gain: 1,0 Reflektionsvinkel: 45º.

Vad är Gain?
Gain är ett sätt att mäta ljus i förhållande till en vit tavla målad i vitt magnesium karbonat. Detta förhållande ger ett Gaintal på 1,0.

Ett exempel: En low gain projektionsduk har ett gaintal mellan 0,8-1,3 - vad betyder då det- Det betyder att materialet reflekterar mellan 80% till 130% mer ljus än den vita magnesiumtavlan vid exakt lika förhållanden.

Gainstyrkan bestämmer också betrakningsvinkeln - dvs hur långt ut från dukens mittpunkt du kan sitta. Hur är då dessa två faktorer relaterade- Jo ju högre Gaintal desto snävare blir betraktningsvinkeln.

 

synvinkelSmal

synvinkelBred

High Gain duk

Low Gain duk

 

Vilken Gain ska man välja? 
Fördelar med en Low Gain duk (0,8-1,3) är:
+ Ger en bred betrakningsvinkel vilket innebär att oavsett var man sitter – rakt framifrån eller vid sidan blir bilden helt synlig.
+ Ger inga s.k hot spots.
+ Dukmaterialet är matt vita eller ljusgrå vilket ger en neutral färgåtergivning så filmen eller bilderna blir naturtrogna. 
Fördelen med att en High Gain duk (>1,3) är:
+ Det en fördel att använda ett High Gain material om du har svårt att mörklägga i kombination med en ljussvag projektor och där åskådarna sitter nära mitten.

Här hittar du våra filmdukar